Något väldigt härligt var när jag hämtade Lova hos mamma efter jobbet idag. Hon blev överlycklig! Hade tjatat länge om mamma tydligen! Vad skulle jag göra utan henne? Livet vore väldigt trist, framförallt tomt.. Ikväll grät jag en skvätt igen... Känner mig slut. Lova tittade på mej med stora ögon och kröp upp i famnen och kramade mej! Mitt älskade hjärta! Är lyckligt lottad ska ni veta.
Tror det tog ganska hårt på mig att jag inte kom in på skolan (inte va jag vet nu i alla fall.) Jag orkar inte hatta runt som en galning längre. Hade så gärna stannat kvar på Målilla Hemtjänst. Fattar nada. Kan inte jag få ha tur någon gång?! Ska tillägga att jag trivs kanoners på Hjorten med mina kollegor! Det får inte misstolkas på något vis. Jag skulle bara vilja ha en "fast" arbetsplats...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar